Beskattning av styrelsearvoden

I tisdags den 23 januari fick jag förtroendet att representera den yrkesgrupp som jag tillhör, professionella styrelseledamöter, tillsammans med Styrelseakademien och Ersättningsakademien vid ett möte med Skatteutskottet.

Vid mötet förmedlade jag min syn på konsekvenserna av Högsta Förvaltningsdomstolens dom att styrelsearvoden skall beskattas som inkomst av tjänst.

När jag lämnade mitt operativa uppdrag för Micro Holding (publ) 2009 var jag 51 år och stod vid ett vägskäl. Skulle jag fortsätta att arbeta operativt som vd eller skulle jag satsa på professionellt styrelsearbete? Vid det tillfället hade jag två uppdrag - som ledamot i styrelsen för Twilfit AB och som ledamot i kontorsstyrelsen för Handelsbanken i Helsingborg.

Jag valde styrelsespåret av två anledningar:

• Min erfarenhet av ledande positioner inom handel både i Sverige och internationellt skulle vara till nytta för små och medelstora bolag i deras utveckling och tillväxt.

• Möjligheten att fakturera styrelsearvode som kom med Skatteverkets utfärdande av F-skattsedel enligt ändrat näringsbegrepp 1 januari 2009. Förändringen gav mig möjligheten att fördela intäkterna i ett eget aktiebolag då styrelseuppdrag normalt löper från en bolagstämma till en annan, dvs på ett år i taget.

Att mitt aktiebolag med inriktning på professionellt styrelsearbete skulle bära mitt namn var självklart - jag säljer min kunskap/erfarenhet och mina värderingar i Kristina Jarring AB. Och professionell styrelseledamot är ett yrke där jag tar ansvar, är oberoende och skapar nytta/värde och bygger förtroende.

Sedan 2009 har jag tillfört värde i ett antal bolag av olika storlek och i olika faser. Våren 2017 var jag engagerad i åtta verksamheter och valde att lämna tre uppdrag där jag arbetat i styrelsen mellan 5 och 7 år. Jag menar att det är viktigt att inte se styrelseuppdrag som eviga. Styrelsen skall bestå av kompetens som är relevant för bolaget i den fas det befinner sig i. När jag lämnade dessa uppdrag var min avsikt att engagera mig i nya verksamheter men efter Högsta Förvaltningsdomstolens dom den 20 juni 2017 har jag valt att inte tacka ja till några nya uppdrag.

Jag är inte ensam om att tacka nej till nya styrelseuppdrag som beskattas som inkomst av tjänst. Många av mina professionella styrelsekollegor gör samma sak.

Varför är det då ett problem att styrelsearvode beskattas som inkomst av tjänst?

Styrelseledamöter har ingen anställning, vi får lön men vi är inte anställda.

Vi har ingen möjlighet till tjänstepension eller sjukförsäkring. Eftersom jag slutade arbeta operativt för knappt 10 år sedan har jag ingen stor sparad tjänstepension att utnyttja när jag vill gå i pension, jag behöver göra avsättning till den. Blir jag långtidssjuk har jag ingen sjukförsäkring om jag inte betalar den genom mitt eget bolag. Vi har kostnader för utbildning, dator/telefon m.m. som vi inte kan få täckning för.

Men det är inte bara min personliga situation som är ett problem. Jag ser ett ännu större problem för näringslivet. Små och medelstora företag kommer att ha svårt att hitta professionella styrelseledamöter som kan skapa värde i deras bolag.

Men, då kan vi ju bli konsulter och etablera advisory boards?

För mig är det inte ett alternativ att bara växla om till att bli konsult. Jag är övertygad om att styrelser skapar ett klart större värde än advisory boards. En professionell styrelse, väl sammansatt för att leverera på ägarnas intentioner, har ett ansvar för både den kontrollerande delen och strategin. Styrelsen finns där i "vått och torrt" för VD och ägare vilket känns tryggt och bygger förtroende.

Professionella styrelseledamöter bidrar bland annat med:

• Kunskap och erfarenhet

• Fokus på tydliga roller – ägare, styrelse och vd

• Önskan om ett tydligt ägardirektiv med ägarnas intentioner

• Tydlig och förenklad strategisk plan för att leverera på ägardirektivet

• Målsättningar/uppföljning utifrån den strategiska planen

• Omvärldsbevakning – en fast punkt på styrelseagendan i vår digitala värld

• Nätverk

• Tydligt ansvar för bolagsstyrningen och ekonomin

Min oro är att styrelser kommer att ersättas av konsulter i advisory boards som inte tar samma ansvar och som inte har samma kunskap om bolagsstyrning som en professionell styrelse. Detta är en olycklig utveckling för näringslivet i Sverige. Jag hoppas och tror att jag lyckades förmedla den vid vårt besök hos Skatteutskottet.

En ändring krävs för en återgång till tidigare regler som gav möjlighet att fakturera styrelsearvoden för professionella styrelseledamöter som är oberoende (ej ägare) med minst tre uppdrag.

Jag hoppas innerligt att detta inte blir en partipolitisk fråga utan en fråga som enar samtliga partier som vill ha ett konkurrenskraftigt och växande näringsliv.

Vill du läsa Ersättningsakademiens PM angående styrelsearvoden som överlämnades till Skatteutskottet finns det här.